För att veta att jag skulle hinna få gott med sömn gick jag och lade mig tidigt under kvällen. Ställde klockan på samma tid som om jag skulle upp och jobba. Blev glatt överraskad av ett meddelande på telefonen om att jag skulle få med en vän som sällskap. Mycket trevligt och uppskattat! Var ett bra tag sedan vi gjorde sånt sist. Hög tid att det blev av igen. ;)
Vädret hade lovat lite bus. Men på vägen upp till Göteborg var det lugnt. Lite lätt snöfall utan några störningar eller annat. Framme i focus-parkerings-huset var det inte helt enkelt med parkeringsplatser. Hittade en ledig, men alldeles för trång att faktiskt parkera i. Men det tog inte allt för lång tid innan vi hittade en parkeringsbar plats.
Det blåste kyligt runt i mitt utsläppta hår och jag funderade på var jag löste parkeringsbiljett. Trevligt nog mötte jag en kvinna som hade full koll på vilken app jag behövde för att lösa det, det vill säga om jag inte ville springa bort till parkeringsautomaten. Mycket tacksamt!
In for vi genom parkeringen, genom hiss och in på utställningsområdet. Jahopp, vart finns nu ringen då. Letade och tyckte mig lokalisera den på hallkartan, men lyckades ändå inte finna den. Efter att ha frågat om hjälp visade det sig att vi hade ringen ovanför våra huvuden. Upp i en ny hiss och så var vi framme. I all hast glömde jag bort att se till att killarna fick göra sina behov. Visserligen hade de fått göra dem på morgonen innan vi åkte, men jag visste att det behövdes igen. Min kompis stannade kvar vid ringen för att hålla koll på ordningen medan jag tog killarna med mig mot rastplatsen. Tyvärr hann vi inte så långt innan Maximus bestämde sig för att det var dags att göra tvåan. Fram med påse och invänta att han var klar. Då passade även Simba på. Men kissa stod kvar på schemat. Ner i hissen, mot rastplatsen. Wow med dofter där fanns! Ingen tid att förspilla - kissa och spring. Upp i hissen och tillbaka igen. Pusta ut snabbt, kamma igenom Maximus som skulle in inom kort och köra vår startrutin med draglek och bus innan vi äntrar ringen. Nosen tog dock över och fångade lite dåligt upp mina goda köttbullar jag erbjöd.
I ringen gick det hyfsat. Ingen katastrof eller liknande det vi hade från början, men det kunde gått bättre. Dock med brist på att landa i miljön så kunde jag inte vänta mig annat heller. Jag tog stadiga tag om honom på bordet, både rumpa och förbröst. Det hindrade honom ändå inte att dra sig från domaren något när denne ville klappa lite innan de skiljdes.
Maximus fick very good med kritiken:
"13 months. Typical boy. Lovely head and expression. Lovely ears with fringe. Correct bite. Nice front and feet. Nice topline, enough angulation. Good tailset. Excellent coat quality. A bit shy on the table. High step in front. Keeping the siluette."
Därefter blev han placerad 3:a efter de båda som fått excellent. En fjärde hane, som också fick very good, blev placerad efter Maximus.
Jag hann andas lite mer innan det blev Simbas tur.
Simba briljerade som han brukar. Han fick excellent med kritiken:
"6 years. Typical boy. Correct bite, well set ears. Could have more fringe fore age. Nice front and feet. Correct body proportions. Very nice angulations. Correct tailset. Happy dog, wich means a lot for the breed. Moves well. Keeping the siluette from the side."
Han var en av två med excellent medan de två andra deltagarna fick very good och good. Simba placerade sig 2:a med CK. Ja!!! Dessutom med extra ord från domaren som älskade Simbas glada temperament. Av de jag såg var Simba den enda som glatt viftade på svansen och som domaren uttryckte så betyder det mycket för rasen. Behängen ja, när jag hörde det så suckade jag bara och funderade på om jag skulle uttrycka att valpen ätit upp det som fanns. Visst kommer de växa ut till det som de var innan Maximus började nagga i dom?!?
Tyvärr var glädjen kort för med 6 st hanar i bästa hane, så blev han den andra som fick tacka för sig.
MEN, oavsett är det de mest fina och goa grabbarna på hela stället som jag får med mig hem. Så är det alltid. Något som var märkligt var att inte få ut några skrivna kritiklappar och allt fanns att läsa digitalt. Med detta så fick jag meddelande från Maximus uppfödare som hade följt bedömningen på distans - det var överraskande! Kände mig nästan lite snuvad på det hela om att få berätta själv. Haha!
Efteråt blev det lite promenad i lokalen. Rosettköp tänkte jag, men beslöt mig för att lägga de hundralapparna på något annat. Kanske en ny vägg att kunna hänga upp alla fina rosetter vi har hemma. Fick trevligt och intressant möte med en fotograf. En monter på rastorget fick mitt besök och samtal som satte nytt vatten på en önskad kvarn - återstår vad eller var det hamnar till slut.
I fönsterna på utvägen såg jag hur snön tilltagit. Snön yrde på parkeringen. Under den korta stund grabbarna fick in på sina platser hann det bli rätt vitt inne i bilen. Det var måddigt och halt på vägen hemåt. Försökte med en omkörning på en lastbil, men vänster körfält var inte tillräckligt rent och lastbilen höll sig för nära mittlinjen så jag fick avsluta omkörningen trots att jag inte hade långt kvar om. Säkerheten först. Nej, jag kör inte vårdslöst. Enligt bedömning skulle det gå utan problem, men jag stötte på problem. Usch!
Väl hemma stod sambon med färdiglagad mat och det var så gott! Nu vilar och myser vi allihop i värmen.