Redan när jag precis kommit in i arenan så såg jag att banan hade sina fällor - köttbullar som var strategiskt utplacerade på skyltar och koner.
Under banvandringen kunde vi även upptäcka att det låg fler köttbullar gömda under och bakom skyltarna. Det kändes som att vi skulle få jobba ordentligt för att köttbullarna skulle bli kvar till den som skulle gå efter oss. Dessutom låg en vänster spiral precis intill skynket som delar av lokalen i tre delar, så när vi skulle runda första konan längst bort så gick vi rakt mot skynket.
Första rundan gick väldigt bra. Sally var precis lagom och Hanna undrade vad jag gjort annorlunda. I vanliga fall går jag promenad med hundarna på förmiddagen, men hade den dagen valt att gå senare på eftermiddagen, vilket förmodligen inneburit att Sally inte hunnit vila upp sig. För någon uppvärmning innan vi gick banan hade hon inte fått, men hon var ändå lagom gasad. Definitivt mer hanterbart än när hon gasar upp.
Lite synd var det att det var sista gången denna gång, för då kunde vi inte testa om promenaden faktiskt gjorde en sådan skillnad. Men jag får testa det på en tävling vid något tillfälle.
Andra rundan så utan att jag var beredd så flög det en kokosnöt ut framför mig och Sally och bolltokig som Sally är så flög hon efter. Hanna testade lite störningar på oss. Jag kände mig bara så snopen och handlingsförlamad, för det tog en stund innan jag fick tillbaka Sally vid min sida. Dessutom var en köttbulle nära att försvinna för att jag tappade fokus, men med hjälp från mina kurskompisar och Hanna så fick köttbullen ligga kvar.
Lite senare på andra rundan såg jag att Hanna la sig på marken vid en svängskylt och Sally älskar Hanna, men jag kände mig beredd när jag närmade mig. Sally gjorde precis vad jag förväntade mig, la öronen bakåt, viftade hejvilt på svansen och skulle fram och hälsa. Men längre än så hann hon inte, för vi skulle vidare.
När kursen väl var över så fick dem som ville låta sin hund leta upp köttbullarna och äta dem. Jag kopplade loss Sally och gav henne ett frikommando. Hon tvekade kort och strosade bort till köttbullen som låg på en skylt. Det var nästan att den gick ner i ett svep. Bara nästan, men ner gick den säkerligen.
Det är alltid lika tråkigt när kursen tar slut, men det är alltid lika kul att gå dem! Det är alltid en härlig stämning i gruppen, kurskamraterna alltid lika trevliga och tack vare Hanna får vi lära oss en massa nyttigt dels för vår fortsatta träning men också för tävling. Ett stort tack till Hanna och kurskamraterna för den här gången! Ser redan fram emot nästa omgång! =)