Veterinären undersökte Tamino - i vanlig ordning, vi kan ju rutinen baklänges numer - och fick honom att hosta. Något hon misstänkte var en åldringsfråga när strupen förslappas och stundvis kan kollapsa. Dock var det inte det symtomet jag bekymrade mig över, utan hans inåtvända nysningar eller vad man nu kan kalla dom.
Jag hade innan veterinärbesöket av en händelse lyckats se att Tamino hade snorbubblor som visade sig i hans högra näsborre. Dock är det svårt att undersöka närmare i näshålan på honom, även för veterinär.
Veterinären hade några teorier. Det kunde handla om tänderna som på något sätt påverkat eller irriterat näshålan, men utifrån hennes undersökning av Taminos mun så verkade det inte troligt.
Ett ax kan ha tagit sig in och det kunde även vara en tumör eller något annat bakomliggande med tanke på hans andra sjukdomar - sköldkörteln, tarmen och hjärtat.
Blodprover togs och analyserades och häromdagen fick vi besked.
Njurvärde och sockervärdet normala. Bra blodvärde. Levervärdet lite högt - pga kortisonbehandling av tarmar. Vita blodkroppar lite förhöjt och lika så sänkan som ska ligga under 10 låg på 23, vilket tyder på en infektion.
Ett ultraljud för att kolla hjärtat har vi bokat och innan vi ska dit så har vi hunnit behandla med antibiotika. Det kan vara så att vi får bort symtomen med behandlingen och att den kommer tillbaka efter avslutad behandling.
Om antibiotikan löser det hela vet vi inte. Därför ligger det i planen att eventuellt göra en CT för att ens få en chans att upptäcka om det finns något i näshålan och därför behöver vi kolla upp hans hjärta inför en eventuell sövning vid CT. Om CT visar något finns det två scenarier - antingen går det att göra något åt eller så går det inte. Vi tänker att då vet vi i alla fall.
Jag hoppas så innerligt att antibiotikan gör sådant underverk jag vill se, så vi inte behöver oroa oss ett tag framöver. I övrigt är vår kungliga Tamino levnadsglad och pigg, något som verkligen gläder mig!