Egentligen var det inte meningen att han skulle vara borta så länge, men då tjejerna här hemma också startat igång sina löp, så fick han lov att stanna lite till. Sen fick han troligen kennelhosta och då fick vi avvakta ytterligare.
Han har varit i så goda händer och jag vet att han varit mer än väl omhändertagen. Jag har fått bilder och berättat för mig att han och tiken varit så söta ihop och att han skött sig så fint. Det var nästan så det kändes tråkigt att behöva splittra dem. Med tanke på tikens och Taminos härliga temperament, så kan det inte annat än bli underbara valpar! Så nu inväntar och hoppas vi på några småttingar!