Det är så spännande att se han utvecklas och växa. :)
Det börjar bli mer hund än terrorist av Simba nu. 16 veckor gammal idag, väger 1734 g och är ca 20,5 cm hög. Han har gått från att härja runt i princip hela dagarna till att faktiskt sova lite mer. Betydligt mer åt det jag föreställde mig att det skulle vara från början och precis så som Sally fungerade när hon flyttade hem till oss när hon var 15 veckor.
Det är så spännande att se han utvecklas och växa. :)
0 Comments
Vår busiga och kärleksfulla Tyra fyller idag 6 år! Det började vi fira i solen och trädgården igår. Tyra och Simba verkar njuta av de gemensamma lekstunderna. Idag blev det en tur till Toftasjön för en skön promenad. Hipp hipp hurra för Tyra! <3 Jag vill passa på att berätta att Tyra och jag var hos veterinär i fredags. Tanken var att ta nya prover ifall Tyra inte upplevdes bättre. Men då hon börjat leka med Simba igen efter att plötsligt bara slutat, så kände jag att hon mådde bättre. Jag valde då att boka om till enbart en vaccinationstid. Väl på plats så önskade veterinären ta ett nytt kalciumprov, eftersom detta var lite under det normala sist vi var inne. Något jag tyckte var väldigt rimligt och något jag själv ville göra. Jag diskuterade med veterinären vad vi kunde göra om värdet inte gått upp tillräckligt. Vi kunde prova med ett foder med ett högre innehåll av D-vitamin och/eller kalcium än vad Tyra äter idag. Detta kunde vi prova under två till tre månader och sedan ta nya prover. Annars får vi ge det i form av kosttillskott som veterinären skriver ut. Sedan skulle vi ha ett extra öga på hur Tyra mår under nästa löp och under typ två månader efter. Veterinären misstänker nämligen att livmodern varit inblandad. Det nya kalciumvärdet skulle veterinären återkomma med under eftermiddagen. Medan jag hade diskussionen med veterinären så höll jag Tyra för vaccinering. Det var klar innan jag hann reagera! Sedan fick jag dock vänta en stund på direktregleringen med försäkringsbolaget och redan på hemvägen fick jag telefonsamtalet från veterinären. Kalciumvärdet hade ökat pytteliiiiiite, men låg fortfarande under det normala. Så nu har vi fått leta upp ett femte foder, då hundarna har var sitt foder ... och så får vi följa upp värdet igen.. Simba växer och utvecklas dag för dag och vecka efter vecka. Det är så spännande att följa honom och börja forma honom till den förhoppningsvis tävlingskompis jag hoppas att han blir. Igår blev han 15 veckor och väger 1669 g.
Simba är nu alltså precis lika gammal som Sally när hon fick följa med oss hem, vilket är på dagen idag exakt 7 år sen. Det blir 3 grattis att utropa - 1 till Simba, 1 till Sally och 1 till oss själva som hundägare och flockledare. Inte kunde jag föreställa mig att jag idag skulle sitta med 4 fantastiska hundar när vi för 7 år sen hämtade hem Sally. En absolut häftig resa och den är pågående med massa spännande som väntar på oss. Senast jag och Sally tävlade i lydnad var i juni 2016. När det också stod klart att nya regler skulle börja gälla vid årsskiftet så lade jag lydnaden på hyllan för en stund. Det kändes inte givande att träna på moment som skulle förändras inför de nya klasserna, så jag tyckte det kändes bättre att lägga ner för stunden och för att efter årsskiftet ta tag i träningen igen.
Igår var det dags för årets första lydnadstävling - vinterlydnaden i Lotushallen. Samling skulle ske klockan 9.00 och jag var på plats i hyfsat god tid innan, tyckte jag. Tills jag fick informationen att jag skulle anmält mig i sekretariatet senast en halvtimme innan samlingen. Nya reglerna. What?! Jag hade till och med köpt mig ett regelhäfte men hade lyckats totalmissa den detaljen. Fan! Skönt och tacksamt nog så hade de överseende med incidenten den här gången och jag kan lova att det kommer aldrig ske igen. Pinsamt! Vid samlingen fick vi en genomgång på hur programmet skulle se ut och vilken ordning momenten kom samt vart vi hade utgångspunkterna för varje moment. En riktigt bra idé faktiskt. I bilen på väg till tävlingen hade jag inga större fjärilar i magen, men vid samlingen och genomgången så växte de till sig och jag började må dåligt av det. Jag funderade till och med på om jag skulle hoppa hela tävlingen. Men det hade ju varit onödigt att slänga bort en betald start på grund av lite känslor, så jag försökte samla mig bäst jag kunde. Sally och jag hade fått startnummer 5, så ganska snart efter samlingen fick jag gå och värma upp Sally. Körde några moment för att hon skulle vara lite på det klara med vad vi skulle göra. När jag fick komma in i hallen medan ekipaget före mig gjorde sitt program så fick jag kämpa med nervositeten. I träningen hade jag fokuserat på rutmomentet och rundande av kon, då dessa var helt nya. Jag visste med mig att det som skulle hända på tävlingsbanan är helt beroende på den träning jag skapat eller inte skapat. Jag visste också att vi inte gick ut med ens en förhoppning om höga poäng, bara att se vad vi ska fokusera på i fortsatt träning inför andra tävlingar. När det väl blev vår tur såg jag den öppna ytan jag skulle gå in på och bli granskad. Jag såg publik som skulle se minst lika mycket som domaren. Jag kände mig obekväm. Med några djupa andetag och omfokusering på vad jag skulle göra tog jag mig ändå in på plan med Sally redo för att köra. Skulle något gå fel, så fick jag helt enkelt bjuda på det. Det är väl inte hela världen? Fritt följ. I vanlig ordning så var Sally ganska ofokuserad på mig och mer fokuserad på marken och omgivningen. Jag försökte lite snyggt få hennes fokus genom medvetet kalla på henne, vilket bara det är poängavdrag. Poäng 5, med kommentar: Växlar position, lämnar föraren, dk, sitter ej. Ställande under marsch. Sally hade visserligen ett hyfsat bra fokus på mig i detta moment men befann sig några steg framför mig. Poäng 5, med kommentar: Framföring, dk ställande. Inkallande. För det första så precis innan momentet skulle börja så fick jag total hjärnsläpp och kunde inte för mitt liv komma på vilket moment vi skulle göra, så jag var nära att hinna ställa frågan. Men innan jag hann fråga så kom svaret och jag kunde släppa paniken och köra vidare. Sally kom galopperandes när jag kallade och satte sig klockrent fot. Nöjd! Poäng 10, med kommentar: Snyggt!! Sättande eller läggande under marsch. Ett av de nya momenten där jag fick välja om jag ville köra ett sättande eller läggande. Jag valde läggande då jag vet att Sally har lättare för det än med ett sättande. Likt som vid ställandet så traskade hon på några steg framför mig. Poäng 7, med kommentar: Framföring, sakta läggande. Sändande med läggande, dvs rutan. Vid träning så har Sally sprungit in i rutan, både rakt in och från sidan. Men också har hon vikt av från rutan och tagit någon annan runda en bit i från rutan. Det kändes lite som ett lotteri över vad som kunde hända. Hon sneddade och ställde sig stilla och tittade på mig, så jag gav kommando igen. Men då fick jag avbryta momentet för in i rutan kom hon inte. Poäng 0, med kommentar: Dk, utför ej. Apportering. Att tugga på apporten när man är framme vid den är roligt och att sega med att ta in den lika så, något som hon också gjorde denna gång. Jag kallade och hon kom men bara bitvis samtidigt som hon lade ner apporten på marken för att ta nytt grepp. Mera träning ja. Poäng 5, med kommentar: Stannar på ingång, avslut. Fjärrdirigering. Platsliggningen har vi tränat mycket på tidigare, så vid första sitt kommandot ramlade hakan ner i backen. Så jag fick kommendera igen. Läggandet gick smidigare. Andra sittomgången så fick jag igen kommendera dubbelt. Poäng 7, med kommentar: Dk 2 ggr. Inkallande med hopp över hinder. Hindret brukar sällan vara några problem och jag anser att det är ett av Sallys starkaste moment. Men när det står kaffe och en spännande låda nära mig vid avslutet så måste det ju undersökas närmare först innan man kommer in och sätter sig fot. Poäng 7, med kommentar: avslut. Sänd runt en kon. Det moment vi övat mest på. Men det sket sig troligen på grund av att jag inte hade tränat så långt avstånd. Sally tog en runda till domaren och skrivaren för en hälsning när hon ändå inte förstod vad hon skulle göra. Så jag valde att inte fortsätta att försöka utan i stället bryta momentet. Poäng 0, med kommentar: Avstår. Sittande i grupp. Eftersom jag tidigare tränat platsliggningen så hårt så var jag nervös över att Sally inte skulle hålla sig sittandes. Men momentet i sig med kopplad hund och med kortare momentstid, så kändes det väldigt bra ändå. Även om en minut känns som en halv evighet när man väl står där och väntar. Sally satt stilla tiden igenom. Poäng 10. På helhetsintrycket fick vi 7 poäng med kommentaren: Brister lite i samarbete, glad hund. Totalt 177 poäng, 25 poäng ifrån ett tredjepris. Att Sally inte finner mig lika intressant på tävling som hemma är något jag vill förändra. Jag tror nämligen att om jag får henne att stänga ute allt annat spännande runtom kring så kan vi undvika egentligen onödiga poängtapp. Jag fann mig själv prata med Jenny Wibäck om det hela och fick spännande tips på hur jag kan tänka för att förändra Sallys inställning och fokus på mig. Genom att göra mig själv spännande. Överraska när hon minst anar det, då kommer hon automatiskt att hålla sitt fokus på mig, för hon vet aldrig när jag hittar på något som i hennes tycke är riktigt bra och inte värt att missa. Lite tomt på tävlingar ett litet tag framåt, men en tävling är planerad och nu är det bara ge sig på träningen och sikta mot stjärnorna. |
Om migJag heter Emilia, född 1985 och bor tillsammans med min sambo Joakim och våra fyra hundar (tre papillon och en kooikerhondje) i vackra Hallands län. Arkiv
April 2024
Kategorier
Alla
|