Jag stod inte ut, så jag ringde Slöinge så snart de öppnade nästa morgon. Eftersom det var en veterinär som skrivit ut noskvalsterbehandlingen tyckte man att jag skulle ringa travbanekliniken där veterinären arbetade för dagen – enkelt uttryckt -, så jag gjorde det.
Tyvärr hade man ingen ledig tid förrän veckan därpå och med mitt arbetsschema kunde besöket infalla under onsdagen, vilket jag ansåg var lite väl länge att vänta på att låta Tamino träffa veterinär. Så jag ställde frågan om inte Slöinge hade någon ledig tid tidigare, något de hade redan samma eftermiddag. Inget snack om saken, jag ville ha den tiden i stället.
Tanken med besöket var även att passa på med att ta nya prover för Taminos sköldkörtel och på så sätt minska antalet besök och även få ner kostnaden. Kan låta märkligt, även i mina öron, men faktiskt – att göra mer under samma besök i stället för sprida ut det blir billigare.
När Tamino och jag väl träffade veterinär skedde den vanliga rutinen. Frågor besvarades innan det skulle klämmas. Hjärtat lät fint och lika så luftrören. Halsmandlarna fina och ingen feber.
Kanske fick vi inte död på de misstänkta noskvalsterna. En annan gissning var att någon form av knuta eller tumör – elak som god – som irriterar och som inte går att upptäcka utan hjälp av CT. Men om det vore något sådant som störde så saknade veterinären fler symptom och därmed lades det till handlingarna.
Det som är mer troligt är att Tamino med sin höga ålder är mycket känsligare, likt våra äldre mänskliga familjemedlemmar, för infektioner, sjukdomar och även tar längre tid på sig att återhämta sig.
Senaste tiden har vi upptäckt att Tamino ibland har kissfläckar i sin nattbädd och det ser inte ut som hans gamla vanliga innemarkeringar, utan mer som att han läckt under natten. Något jag även framförde till veterinären på tal om hög ålder. Visst kunde det vara så. För mig förklarade det även att Tamino, som var kissad en timme innan avfärden till Slöinge, helt plötsligt skapade en pöl under sig inne på receptionen när vi anmälde vår ankomst. En inte helt ovanlighet bland äldre kastrater. Typiskt nog är sådant lättare att komma i ordning med hos tikar..
Om nu Tamino skulle ha en infektion eller inflammation så är behandlingen kortison, vilket han redan behandlas med för sin kroniskt inflammerade tarm. Vad vi däremot kunde göra är att behandla mot noskvalster igen. Jag hoppas det är så pass enkelt, för alternativet är mindre trevligt.
Sedan blev det även blodprovtagning för hans sköldkörtel, ett prov vi inte gjort sedan i mars 2019. Så det kändes verkligen som hög tid att kolla.
Under onsdagsmorgonen veckan efter veterinärbesöket ringde veterinären upp med provsvaren. Ena provet som vid förra provtagningen legat på 33 låg nu på 14 och ett annat hade legat på 19 låg nu på 22. Rörigt värre med siffror och svårt att veta vad det faktiskt innebär, men veterinären var nöjd med värdena, vilket känns lugnande.
För att vara 13 år – och multisjuk - fick både Tamino och jag lovord för hur fint skick han är i. Som veterinären uttryckte det – en äldre hund gör man sig förtjänt av. Jag har inte tänkt på det så mycket tidigare, men vid vidare samtal om Taminos höga ålder så insåg jag verkligen att våra äldre fyrbenta behöver en helt annan omvårdnad än vad en ”vanlig” vuxen behöver.
Tamino är vår ers majestät, vår fina kunglighet och han får verkligen sin omvårdnad därefter.
Dock blev inte snortningarna bättre med ytterligare en noskvalsterbehandling. Så i veckan ringde jag veterinär igen och fick en telefontid som resulterade i att vi fick boka ett nytt besök....