Dagen började med en liten 12-veckors vaccination för Simba. Man kan ju tror att de är rätt vana vid att få in valpar, men utifrån de gulliga reaktionerna jag hörde och såg så är det förmodligen inte så eller så blir man aldrig avtrubbad från mötet med söta valpar hur länge man än jobbar med dem.
Simba skötte sig exemplariskt. Han fick fullt upp med att äta godiset han blev erbjuden på ena hållet och märkte inte att det stack till från andra. Helt oberörd!
Sedan blev det en tur hos Anna för Taminos del. Han skulle få lite laserbehandling. Vid ingången skedde dock en olycka som Tamino tyckte gjorde riktigt jädrans ont. Ytterdörren for över hans ena framtass. Skit att sådana olyckor kan hända så lätt...
Vid förra besöket var han riktigt fin i ryggen, men den här gången ömmade han lite. Kanske blir det lite för vilda och kraftkrävande lekar med Simba som påverkar negativt, så vi får se till att Tamino får vila. Trots att Simba är liten och mycket mindre än Tamino så är Simba en enveten kille och därmed mycket kraft.
Senare blev det ett veterinärbesök i Slöinge för Tyras del. Efter hennes senaste besök så har jag upplevt att där är något som fortfarande inte är helt okej. Efter information av en vän, så ville jag kolla upp om vilka prover som tagits och vad de visade. Men djurvårdaren i telefonen fick inte ge ut detta utan det är bara veterinär som får ge ut, så jag fick en telefontid till veterinären jag hade haft och efter lite diskussion så fick vi en bokad tid för ytterligare undersökning. Främst tänkt till ultraljud och kalkprov.
Ultraljudet visade inget onormalt, skönt nog. Kalkprov, sänkan, röda/vita blodkroppar och urinprov samt odling av urin togs också, något jag fick svar på senare.
Röda och vita blodkroppar var fina. Kalciumvärdet låg under gränsen. Urinprovet fint, dock utspätt och grumligt. Sänkan hade sänkts sen förra provet från 31,5 till 14,3. Sänkan ska normalt sett ligga under 10, men kan också vara okej mellan 10-30. Så Tyras sänka visar på att hon haft något som pågått i kroppen.
Veterinären uppmanade mig att undersöka hur mycket vatten Tyra drack under en dag. Ni kan ju tänka er med fyra hundar och hålla koll på vad en dricker. Omöjligt tänkte jag, men jag hittade en metod där jag kunde mäta. Dock innebar det kontrollerad vattenutdelning för alla fyra. Vid uppföljningssamtal med veterinären på telefon så var hon nyfiken på hur det hade gått och verkade klart imponerad av att jag faktiskt hade lyckats. Jag är ganska stolt själv.
Skönt nog så någon dag innan uppföljningssamtalet med veterinären så började Tyra leka med Simba igen och jag kände mig äntligen nöjd över hennes beteende och kunde själv konstatera att hon blivit bra igen.
Jag fick min känsla bekräftad av att Tyra faktiskt haft något pågående. Tyvärr kommer jag inte få veta exakt vad som hänt, men viktigaste är att det gått åt rätt håll och att hon nu mår bättre.
Ifall vi upplever att Tyra inte blir helt bra, så har vi en ny veterinärtid inbokad om några veckor för att kunna ta om kalciumvärdet, sänkan och även kolla värdet på sköldkörteln.
I dagsläget tror jag inte det behövs. Men vi låter tiden stå kvar och kan i så fall avboka tiden närmare inpå så är vi på den säkra sidan.