Med arbetstiderna så vaknade jag innan väckarklockan ringde på fredagsmorgonen. Det mesta var klart redan sedan Borås då jag inte ens hade orkat packa upp. Smidigt egentligen då jag ändå skulle ha allt igen.
Planeringen var ändå lite på ända, för jag kom inte iväg då jag hade tänkt utan en halvtimme senare, men det gick minst lika bra ändå. Jag var ändå i tid.
Vädret lovade mycket sol och utstyrseln jag hade valt för det varma vädret i Borås underlättade inte för den jämna solbrännan lika mycket som den var sval och behaglig. Till fredagen i Tvååker valde jag en bättre utstyrsel med vetskapen om att jag absolut inte fick lov att stå med raka ben och böja mig ner mot marken! Att sätta sig ner på huk på ett mer elegant sätt var mer att föredra. Men någon sol fick vi inte se till. Bara ett tjockt molntäcke med i alla fall två bekräftade regndroppar.
Simba deltog i unghundsklassen med tre andra. Han fick excellent med kritiken:
"Bra storlek och proportioner. Bra huvud. Stora fina öron. Korrekt bett. Tillräcklig hals. Kunde ha lite stramare överlinje. Lite lågt ansatt svans men välburen. Tillräcklig vinklad fram. Lite övervinklad bak. Rör sig ok men lite ostabil fram. Bra pälskvalite. Bra temperament."
Därefter blev han placerad fyra i klassen.
Sedan hem för uppladdning och omladdning inför nästa dag.
Vi var denna lördagsmorgon tre tjejer i bilen. Dagen började i tid, men av olika anledningar blir det inte riktigt alltid som man tänkt sig. Fast vi blev ändå inte sena utan jag hann ändå i lagom takt ta mig till ringen där jag skulle vara utan att behöva stressa.
Vädret under fredagen var riktigt mulen trots att sol lovades med högsommarvärme. På lördagsmorgonen kunde vi se stora moln täcka himlavalvet, men med betydligt fler luckor än tidigare. Solen tittade fram allt mer och gav en bra hint om vad vi skulle få. Sol och högsommarvärme. Jag var ordentligt tacksam för cykelvagnen jag hade med mig och parasollet jag kunde fästa och sätta upp för att skapa mig skugga. Jag bränner mig så lätt och det är alltid lika jobbigt med brännande hud på vilken del av kroppen det väl hamnar.
Idag fick vi träffa Simbas bror Oden och hans matte och husse. Alltid lika trevlig att ses och även ha grabbarna bus bredvid varandra och se deras stora likheter men också deras små egenheter som verkar sitta i generna. Så lika att Odens mattes syster trodde att Oden hamnat i knät hos mig trots att det var Simba. Det är riktigt spännande att se dem.
Brorsan Oden gjorde debut i officiella utställningsringen och stod efter Simba i bedömningsledet. Totalt 5 unghundar i klassen och de båda bröderna var ensamma om kvalitetsbedömningen very good. Simbas kritik löd:
"Nice proportions. Good head. Large mobile well fringed ears. Round skul between ears. Could have darker eyes. Slightly upright in shoulder. Firm level back. High set tail. Good rear angulation, coat and texture with good finishing. Sound on move."
Bröderna fick "slåss" om fjärdeplatsen och Simba fick den.
Dagens domare tog god tid på sig. Jag gillar när man får en utförlig kritik, men när typ samma antal hundar tog betydligt längre tid än under fredagen så tröttnade jag att sitta kvar för att se vem som skulle bli BIR. Mest tror jag det handlade om att jag var trött och egentligen bara ville ta mig hemåt. Samtidigt kan jag inte låta bli att undra varför domaren satt med rasstandarden i handen vid bedömningen av varje hund och tycktes gå igenom punkt för punkt. Tolkning från min sida och jag vet att jag inte har sanningen, men det kändes ändå lite märkligt.
Tamino var också anmäld till att delta denna dag. Hans sista utställningsanmälan. Det kändes ganska märkligt och även lite ledsamt att informera ringsekreteraren att veteranen med nummer 930 inte kommer. Faktum är så är det mest surt att jag inte kan få tillbaka anmälningsavgiften för honom på grund av de rådande reglerna. Regler som jag anser borde ändras. Man kan få tillbaka anmälningsavgiften om man inte instämmer med ett domarbyte men inte när hunden blir sjuk och hamnar med karenstid på grund av medicinering. Risken är väl ändå större att folk ställer sina sjuka eller karensburna hundar trots att man inte får i det fallet. Men domarbyte är anledning nog för att få anmälningsavgiften tillbaka. Som jag förstått är det medlemmarna som varit med och tagit fram detta. Jag undrar hur man egentligen tänkt och hur man tyckte att det skulle verka som bra regler.
Hur som helst. Jag gläds otroligt över att han mår bra nu och att vi upplever honom både gladare, spralligare och mer till freds över livet. Det är så härligt att se. Det får mig att verkligen uppleva att jag tog rätt beslut att kastrera hur tungt och jobbigt det än var. <3
Rosettköp blev ett obligatoriskt stopp innan jag styrde mig och mina två vänner hemåt. Det var så skönt att komma hem. Trots att klockan närmade sig kvartsfinal i fotbollen så valde jag att ta en promenad i stället, starta en mysig Disneyfilm samtidigt som middag nummer två avnjöts med godis som efterrätt. En kväll helt i min smak.
Bild 2-7 - Ivanhoe (Tamions barnbarn, Sallys halvbrors barn och Simbas halvfarbror)
Bild 8-11 - Enzo (Taminos son, Sallys halvbror och Simbas morfar)