Bilen rullade söder ut, mot Helsingborgs brukshundsklubb, klockan 11 – bortsett från ett nödvändigt stopp för tankning. På vägen ner möttes vi av duggregn. Något som kändes lite oroväckande.
Jag hade helt klart för mig att banvandringen skulle börja klockan 12.30, men när jag anmälde min närvaro i sekretariatet så sa dem att banvandringen skulle börja klockan 12. Gah! Vi hade anlänt bara några minuter innan 12 slaget.
Men det tog ändå en bit över en timme innan första ekipage kunde starta. Banan skulle sättas ut och jag vet inte vad mer som gjorde att det hela försenades så. Dessutom trodde jag att nybörjarklassen och fortsättningsklassen skulle börja samtidigt. Men så var det tydligen inte planerat, utan båda klasserna var uppdelade på två grupper som skulle köra samtidigt. Så båda nybörjargrupperna skulle köra samtidigt, sen prisutdelning och sen skulle fortsättningsklassen köra likt nybörjarklassen. Vilket ju innebar att de som enbart skulle starta i fortsättningsklassen var på plats tidigare än vad de hade behövt.
För min del spelade det ingen roll, då jag ju kunde fokusera på en klass i taget. Tyra i nybörjarklass och Sally i fortsättning. Tyra fick ändra sin 8:e startplats och läggas sist då hon börjat löpa.
Jag var noga med att värma upp ordentligt innan det var dags att gå in på banan med Tyra. Hon skötte sig väldigt fint under uppvärmningen och jag kände att jag hade med henne på det sätt jag önskade. Ögonkontakt, lyssnade och var över lag med. Något som kändes lovande.
Dock när vi väl fick lov att gå in på banan, så blev hon som förbytt. Svansen ramlade ner, fokus låg definitivt inte på mig och hon såg oroligt runt omkring sig. *suck* Jag fick som förra gången locka, uppmuntra och berömma när det gick bra. Fördelen var dock att det blev inga nosningar, men däremot blev det några sneda sättande, ett sträckt koppel och ett stort bristande samarbete.
Men vi tog oss igenom med 81 poäng och en 12:e plats. Hennes första kvalificerade resultat! Vilket jag absolut är nöjd med, men jag känner att jag skulle vilja reda ut varför hon på banan plötsligt blir orolig och osäker. Jag hoppas verkligen inte att det är så att jag belönat henne så hon tror att hon ska göra så, för jag känner mig petig med att berömma när hon tar kontakten med mig och samarbetar. Jag tycker inte att jag var allt för nervös heller, men jag skulle kanske ökat takten lite på banan kom jag på efter. Främst när jag fick avdrag på helheten på grund av att domaren tyckte att det gick lite för långsamt. Jag får verkligen tänka på det till nästa gång.
Sen blev det att sadla om. Efter tre rundor genom banan på fortsättningsklassens banvandring kände jag mig trött och att minnet förvandlats från klister till teflon. Men vad tusan...
Jag var noga att värma upp Sally också innan vi skulle in på banan. Men jag tror att jag tappade lite av lusten på grund av att jag var trött och att det gjorde att Sally nosade mer till en början än vad jag önskade. 9 minuspoäng på grund av nosandet samt 5 minus på grund av att 8:ans frestelse blev för frestande att inte nosa närmare på. Sneda sättande är inte helt ovanligt, så där hamnade ytterligare 2 minuspoäng. Samt, även om jag trodde att jag varit väldigt uppmärksam och noga med hur skyltarna skulle utföras så drog jag ändå på mig en fel övning. Attans! Problemet var att Sally skulle från sittande följa med mig
ett steg för att sen sitta, men hon hängde inte med på direkten, vilket jag antar kunde ses som en inkallning i stället och att det därmed blev fel övning.
Men vi skapade i alla fall ihop 74 poäng, vilket resulterade i en 6:e plats och även hon fick sitt första kvalificerade resultat, fast i fortsättningsklassen! Yes!
Klockan hade verkligen tickat iväg. Jag hade tänkt att vi skulle bli klara ganska snabbt, men vi kunde först köra hem vid kvart i fem. Vi hann precis springa från den genomförda prisutdelningen till bilen, släppa in Sally, sätta oss och starta bilen när den ordentligen skuren föll över oss. Snacka om tur med vädret! Det hade varit uppehåll hela eftermiddagen, men ju mer klockan blev desto mer duggregn kom.
Jag måste tillägga att jag var ganska besviken över planeringen från brukshundsklubbens sida. Sist jag tävlade hos dem fungerade det mycket bättre. Även om jag tyckte att det fungerade bra att alla i nybörjarklassen körde klart innan det blev dags för fortsättningsklassen, i stället för att köra dem parallellt. Men jag tycker att det kunde framkommit som information i PMet, så man visste det. Men utifrån det PM som gick ut så skulle båda klasserna köra samtidigt.
Det var skönt att komma hem. Kalla och hungriga så påbörjade vi middagen och värmde upp med värmefläkten och levande ljus. Det lär inte dröja väldigt länge innan jag kommer bädda ner mig i den varma och goa sängen…