Tamino:
Som en liten minnes-tillbakablick så fick han träffa veterinär den 20 augusti för sitt märkliga pälstapp. Blodprover togs som visade att sköldkörtelvärderna var låga medan hormonet var normalt. Något som verkade tyda på att sköldkörteln jobbade på ordentligt men att det inte kom ut i kroppen. Vi fick börja behandla med thyroxin (T4) och senare skulle vi in på en ny provtagning.
Den 19 september när jag för en gångs skull hade en hel eftermiddag på mig att fokusera på studierna, så hann jag inte längre än bara sätta mig till ro och knappt börja när Tamino bara någon meter ifrån mig fick för sig att spy.
Aja, bara att torka upp och försöka rengöra bädden det hamnat på så bra som möjlig, vilket inte var helt enkelt. Tillbaka till min plats igen och plötsligt hör jag Tamino börja hulka och jag fick agera snabbt för att få bort honom från bädden och väggen.
Jag räddade väggen, men inte bädden. Samtidigt som jag fick lyft honom så kom spyfallet och bädden fick allt. Stanken från spyan var otroligt äcklig att den startade min klök-effekt. Jag vet knappt hur jag ska beskriva den - diarré från munnen typ. Jag började med att ta bort det värsta från bädden, men gav upp rätt snabbt och den åkte ut på altanen - för att aldrig komma in igen.
Jag försökte vara smart, ingen bädd och extremt begränsad fick Tamino sitta i en kompostgallerhage på plastmattan. Han spydde igen. Jag torkade upp och klädde golvet där han satt med tidningspapper. Tog definitivt inte lång tid innan han spydde på den också.
Under loppet av typ 15 min hade han spytt 5 gånger, då tog jag med honom ut i trädgården där han spydde ytterligare en gång och bajsade diarré.
Jag kände mig nästan helt förtvivlad. Ringde sambon och kom ganska snabbt fram till att en veterinär vore ett klokt val. Ringde Slöinge som bara hade akuttider kvar. Frågade om inte Travbanekliniken hade vanliga tider kvar, då jag har närmare dit samtidigt som jag ville slippa akutavgiften. Då de inte kunde se det, fick jag kontakta travbanekliniken och jag fick igen förklara vad som hänt. Jag uppfattade inte att jag direkt fick någon tid, utan bara frågan hur snabbt jag kunde vara där med uppmaningen att komma in med honom.
Väl på plats och när vi väl träffade veterinären så hade det gått en timme sen han spydde sist. Han verkade inte direkt påverkad eller något. Men veterinären undersökte honom och tyckte att han ömmade från mage/buk. Hon ville ta röntgenbilder för att kunna utesluta att något fastnat och vi fick sedan invänta svar på rummet. Jag tyckte mig börja ana något när tiden bara gick utan att de kom tillbaka och mycket riktigt, när veterinären kom tillbaka fick jag veta att hon låtit kollegor kolla röntgenbilderna. Man såg något som såg ut som ett stopp, men som inte behövde vara ett.
Utifrån läget så tyckte veterinären att Tamino skulle få kontrastvätska, som dels är lugnande för magen och för att vi skulle kunna ta nya röntgenbilder efter ungefär en halvtimme. Det vill säga då 10 minuter innan de skulle stänga kliniken för dagen.
De nya bilderna visade att kontrastvätskan tagit sig en bit in i tarmsystemet och skulle Tamino bli sämre under kvällen så skulle kontrasten redan vara på plats och i Slöinge kunna visa om och var det misstänkta stoppet fanns.
Tamino mådde bra under kvällen och dagen därpå bajsade han ut en bit frigolit, något som vi misstänker kan vara orsaken till spykavalkaden.
Varför inte passa på med lite veterinärbesök när jag ändå inte hade något annat inplanerat? *ironisk*
Den 9/10, på självaste födelsedagen för Tamino, blev det uppföljningsprovtagning. Något han inte alls verkade uppskatta som firande, men för en gångs skull var det ett planerat veterinärbesök. Veterinären tyckte att Tamino smått börjat återfå sin päls på ryggen där den känns tjockare än tidigare.
Vid en närmare koll av en knöl i hans högra armhåla - som för övrigt inte verkar vara något onormalt eller farligt - så upptäcktes att Tamino är lite rödflammig i huden. Veterinären tyckte det såg ut som svamp, något som de har normalt i huden men vid mer så kan det klia och Tamino har kliat sig. Så vi fick recept på ett schampo som vi ska använda två gånger i veckan.
Den 12/10 fick vi provsvaren. Veterinären meddelade att proverna nu gav de svar hon önskade och hoppades på att se. Så behandlingen med medicinen fortsätter och så blir det nya prover inom kort igen.
Jag undrade förstås om vi skulle behöva medicinera Tamino med hormonet resten av hans liv, men det är fortfarande för tidigt att avgöra. Jag hoppas att vi slipper, att pälsen kommer tillbaka och att han får fortsätta av vara så pigg och glad som han är nu.