När jag kommit hem efter jobbet fick jag av sambon veta att ena grannen knackat på för att informera att de tänkt ta ner sina träd, som på ett sånt bra sätt skyddat våra bilar från den starka sommarsolen och dessutom ger en mysig känsla när man kommer in på vår "gårdsplan".
Jag blev lite upprörd och tog mig ut på vår balkong därifrån jag kunde se träden som ska tas ner redan i morgon. Knäppte någon bild med mobilen, kände lite sorg över träden ska tas ner och gick in igen.
Plötsligt hör vi Simba skälla. Hmm.. Men vart var han? För ljudet från skallen tydde inte på att han befann sig nära men inte heller långt bort. Han hann skälla ett par gånger till och då hade jag räknat ut vart han befann sig.
Jag tog mig tillbaka till balkongdörren och där utanför kunde jag se Simba. Jag öppnade dörren och släppte in honom.
Han hade alltså, utan att jag märkt det, följt med mig ut på balkongen och blivit kvar när jag plötsligt tagit mig in igen utan att veta att jag behövde kalla med honom in.
Han är snabb som en vessla. Vilken tur att han kan säg till när vi inte hinner med honom!
*skrattar*