mycket riktigt. Häftigt att få en känsla som stämmer så! Mycket roligt att få följa med Bacci från parningen och nu till valparna. Stort grattis till familjen Blågul! <3
Ja, fast morgonmänniska har jag aldrig varit så jag hade en bra anledning till att gå upp så tidigt som jag gjorde. Eller ja, jag gick inte upp innan väckarklockan ringt men jag hann inte somna innan heller. Hur som helst, så var anledningen till den tidiga morgonen en inofficiell utställning i Skillingaryd och kvart över 7 satt vi i bilen och var på väg dit.
Vi anlände i god tid innan det blev vår tur i ringarna. Jag har för mig att alla tre skulle ställas i samma ring när jag anmälde oss, men något hade uppenbarligen hänt på vägen och de ställdes i två ringar.
Vi valde att sätta upp tältet ganska snabbt på plats, då vädret såg lurigt ut och kapabel till att släppa ifrån sig regn. Så vi tog det säkra före det osäkra. Något vi gjorde helt rätt i, för det började dugga emellanåt.
Vi slapp den här gången att ställa alla tre samtidigt, utan hade gott om tid emellan. Tamino först ut, som enda papillonhane, fick hp och kritiken:
”5,5 år. Glad och positiv. Trevliga rörelser från alla håll. Vackert ansikte med vackert behäng på öronen. Tandsten. Välkroppad. Tillräckliga vinklar. Bär sin svans fint. Vacker päls av god kvalité.”
Jag blev glatt överraskad att domaren tog mig i hand och hälsade mig välkommen in i ringen innan bedömningen började. Dessutom kände jag mig väldigt trevligt bemött.
Direkt efter Tamino var det Sallys tur och även hon ensam papillontik. Jag hann bara ut och lämna Tamino till sambon och ta Sally ifrån honom innan jag gick in i ringen igen.
- Jaha, då har vi en hane här.
Nej, tik. Något hade missförståtts i domartältet men inget man hängde upp sig vidare länge på alls. Utan domaren tog mig i hand och hälsade mig igen välkommen in i ringen. Jag trodde inte hon skulle göra det, men det upplevdes väldigt trevligt.
Sally fick hp med kritiken:
”4 år. Luftig i rörelserna fram. Något maskulint ansikte. Vackra ögon. Väl ansatta
öron. Fransysk. Välkroppad. Goda vinklar. Bär sin svans fint i rörelse och stående. Tilltalande tik.”
Eftersom de var de enda papillonerna så fick de slåss om BIR och BIM. Ur min synvinkel så skulle jag hur som helst få hem båda titlarna. Haha! Sambon fick komma in med Tamino och vi tog gemensamt ett varv runt. Domaren tilldelade då BIR till killen. Vi skojade då om det var till Tamino eller min sambo och skratt utbröt. Som sagt, en trevlig domare! Sally fick BIM.
I väntan på Tyras tur umgicks vi med våra kennelkompisar som också hittat dit. Kooikern var den ras som det fanns flest av – hela 7 stycken! Jag passade även på att köra lite ringträning med Tyra innan det blev dags. Hon hade tendenser att vilja dra ifrån mig, framför allt ju fortare jag sprang. Typiskt nog följde det med in i ringen igen. Om någon har
tips på hur man kan träna bort det, så mottar jag det mer än gärna!
I öppenklassen deltog 4 tikar, där Tyra var sist ut. Den domaren hade ett väldigt bra sätt att bemöta hundarna på. Innan han skulle känna och klämma så ville han se hunden springa fram och tillbaka i ringen, han satt på huk när hunden kom tillbaka och får då en helt annan situation än domaren själv kommer fram till hunden. Tyra fick chans att själv
nosa och domaren kunde - utan att hon förstod det - börja känna på henne. Jag hade domaren framför mig och mellan oss satt Tyra med ryggen mot domaren. Betydligt smartare än att stå och hänga över hunden och på så vis på en hund som backar undan. Jag kunde inte vara mer nöjd med domarens sätt att bemöta Tyra på.
Tyra fick hp med kritiken:
”Tik av trevlig typ och storlek. Bra huvud och uttryck. Bra bett och tänder. Bra hals. Bra front med utmärkta armbågar. Utmärkt bröstkorg. Bra bakställ. Rör sig med utmärkta steg, men kunde ha bättre hållning. Mycket trevlig och vänlig. Trevligt presenterad.”
Hon placerade sig sist i klassen och blev inte placerad i bästa tik.
Eftersom Tamino blev BIR så skulle han delta i gruppfinalen, men han blev tyvärr inte placerad bland de fyra första. Däremot skulle alla BIR-hundar fotograferas till klubbens hemsida, vilket ju var trevligt. En trevlig utställning över lag faktiskt!
Sen for vi hemåt. Ju närmre hem vi kom desto värre blev vädret – regnigt och blåsigt. Ett riktigt höstväder.
Efter middagen myste vi alla ner oss i soffan – jag med mitt täcke – med levande ljus, fika i form av inlagd persika och glass, till en disneyfilm ”Trassel” samtidigt som vi kunde höra höstrusket utanför. En riktigt skön söndagskväll och en perfekt avslutning på helgen!