Vi hade ett ganska stort bortfall just det här tillfället av någon anledning, så vi var bara totalt tre kursare på plats. Men desto mer tid hade vi som var där.
Jag fick startnummer ett och innan start så behövde jag värma upp Sally. Hon var superspeedad, som vanligt. Hon tycker det är enormt roligt. Dock är alltid min oro att jag ska värma upp henne för mycket så hon hinner bli trött. Men risken för det verkar vara ganska minimal.
När vi värmt upp en stund så ställde vi oss vi startskylten och skulle påbörja. Första momentet var hopp över hinder och direkt efter kom åttans frestelse, där både pepparkakor och en hamburgare låg som frestelser. Jag trodde att Sally skulle få för sig att klippa den, men det gick förvånansvärt bra – för oss alla.
De andra två hundarna var rätt slutkörda efter 4 rundor, men inte Sally så hon fick även en femte runda. Alla rundorna gick väldigt bra.
Dock har vi fortfarande små detaljer att fila på. Jag behöver skapa mig själv ett muskelminne och INTE belöna Sally med höger hand utan helt och hållet använda vänster. Det är förmodligen därför hon kommer så långt framför mig och hamnar snett när hon siktar på min högerhand. När jag väl belönar så får hon själv inte sträcka sig efter den, utan ska behålla sin position. Sen vid skylten sitt-stå-gå-runt så ställer hon sig också ganska snett, men för att försöka jobba bort det sneda så ska vi träna med att lägga en godisbit framför henne så hon fokuserar framåt istället för på mig och därmed få henne rak.
Av någon anledning tycker Sally att skylten sitt-framför-ett-två-tre-steg-bak är enormt rolig och morrar när vi gör den. Jag provade att göra den lite långsammare, men det hjälpte inte alls.
Sally hade en riktigt fin kontakt med mig genom de olika genomgångarna. Nästan lite för bra, för hon krockade med mig. Jag såg hur hela hennes ansikte trycktes in i mitt ena ben och en annan gång så såg hon inte skylten hon skulle ta sig förbi utan snubblade över den. Det såg så roligt ut att jag blev otroligt fnissig, men det slutade inte där. Vid skylten sitt-sitt framför-höger ingång-sitt, så var jag antingen otydlig eller så tolkade Sally mig fel, för istället för att gå runt bakom mig så rullade hon runt framför mig. Haha!
Sally är en riktig arbetsmyra, har gott om energi och är snabb. I och med att hon är så snabb så måste jag vara ännu snabbare och förutseende, vilket är ett hästjobb även om det ser lekande lätt ut när vi är ute på banan. Både Sally och jag har dock väldigt roligt. Jag är så tacksam över att Hanna hjälper oss att utvecklas. Om jag kan förvalta Sallys egenskaper på ett bra sätt så kommer vi klara av att gå hur långt som helst. Inget kommer att vara omöjligt.