På avslutningen av kursen individuell tävlingslydnad fick vi deltagare en hemläxa av Hanna, som vi skulle ta med oss på nationallydnaden i torsdags. Vi skulle se minst tre guldkorn från tävlingen.
En till synes enkel uppgift, som skulle få oss att le och känna en positiv känsla oavsett hur resultatet blev. Men när jag väl skulle plocka ut mina guldkorn, så kändes det inte lika enkelt. Dock var jag fast besluten om att hitta mina guldkorn och här är dem:
1. Att Sally låg ner under hela platsliggningen!
2. Att Sally genomförde ställandet!
3. Att jag vågade debutera efter enbart 4 veckors träning!
4. Att vi under vår debut fixar ett tredje pris och 133 poäng efter enbart 4 veckors träning!
Jag har från att ha tävlat rallylydnad lärt mig att det mesta som sker ute på banan - oavett om det gäller lydnaden eller rallyn - hänger på mig och enbart mig. Skulle jag ansett att det var hundens fel när det går dåligt, så anser jag att det skulle vara betydligt svårare och jobbigare att hantera än att det hänger på mig.Jag tycker att det är väldigt skönt för då kan jag påverka det på ett helt annat sätt till nästa gång.
Mina känslor på nationallydnaden, när Sally och jag hade utfört vår del, var inte jätte positiva. Jag kände mig ganska osäker på vad jag skulle känna. Tävlingen i sig kan jag erkänna kändes inte som jag hade hoppats, just för att jag tyckte inte att det gick så bra som det hade gjort hemma och på träningen. MEN, det handlade om mig och inte Sally.
När jag väl fick veta vårt resultat och hur vi presterat, så kände jag mig stolt och nöjd över vad vi lyckats med på så kort tid. Trots att jag inte känt att det gått bra, så hade det verkligen gjort det och framför allt för att vara en debut.
Jag har lärt mig mycket på kursen och tävlingen, men jag insåg också att det finns ofantligt mycket mer att lära.
Jag hoppas att min läxa blir godkänd. ;)