Jag fick instruktioner om att kissa Tamino tidigt på morgonen och ta kissprov, ingen frukost och sedan fick han inte kissa igen innan vårt veterinärbesök senare på förmiddagen.
Så idag besökte vi alltså veterinär igen för vidare utredning och provtagning.
Så fort jag kom in genom dörrarna möttes jag av en djurvårdare som var snabb med att ta emot kissprovet jag samlat ihop och gick i väg med det till labbet. En liten stund senare fick jag träffa veterinären, som tidigare har hand om Taminos sköldkörtelsjukdom.
Tamino var inte alls nöjd med vår vistelse och satt och skakade. Han var troligen hungrig också, då magen kurrade. Men han gick återigen med på att bli stucken för fler blodprover. Ett som skulle skickas till Uppsala för att visa nivåerna av B12 och folsyra och ett annat som skulle visa värdet av röda och vita blodkroppar. Samtidigt som urinprovet kollades.
Poängen med dagens besök var att förhoppningsvis kunna utesluta att protein läckte ut från njurarna, vilket är ett tillstånd man inte kan göra något åt.
Tankar kring eventuell biopsi av mage och tarm kom upp från veterinärens sida. Något jag kände att jag inte kunde ta ställning till mer än att om hon ansåg sig behöva det för att få en klar diagnos och därmed behandling så är det en fördel i stället som hon uttryckte att bara behandla efter gissningar.
Då veterinären tyckte att Taminos vissa värden inte är tillräckligt bra för sövning, så vågar hon inte genomföra någon biopsi än. Eftersom hon starkt misstänkte tarmen så får vi ändå börja med allergifoder och påbörja någon form av behandling så hans värden kan gå upp och bli starkare inför en eventuell biopsi.
Då urinprovet behandlades samtidigt som jag var där och jag hade ingen tid att passa på annat håll valde jag att få stanna kvar tills provet var analyserat. Jag satt tydligen tillräckligt länge för att två i personalen reagerade och undrade vad jag väntade på. Jag tror tiden gick närmare en timme innan veterinären kom med besked.
Ingen protein i urinen, vilket innebär att problemet inte ligger hos njurarna! Ett skönt besked med tanke på den jobbiga situationen som kunde blivit då det inte går att behandla. Däremot om det visar sig vara tarmen så är det jobbigt fram tills det är stabiliserat, vilket kan ta ett tag.
Med mig ut till kassan fick jag med mig ett allergifoder och skulle betala. Besöket hade direktreglerats med försäkringsbolaget och jag fann att summan de ersatt inte stämde. Visade sig att de dragit den fasta självrisken igen trots att vi sen 1 februari är inne i den där självriskperioden.
Vid bilen fick Tamino sin efterlängtade frukost - med några introducerande bitar från det nya fodret - som han slök med god aptit. Väl hemma fick jag ringa försäkringsbolaget för att få rättat till ersättningen.
Senare på eftermiddagen hörde veterinären av sig, som lovat, om blodproverna. Vita och röda blodkroppar. Jag är säker på att de vita var låga och att det tyder på en inflammation precis som sänkan som också påvisar inflammation. Röda tror jag också var låga. Men att de vita kunde även påverkas av hans pågående medicinering av sköldkörteln.
Eftersom det är mycket information som gått genom mitt huvud senaste dagarna, så vet jag inte helt säkert att jag har fått allt på det klara.
Det jag är helt säker på är att problematiken inte ligger i varken njurar eller i levern, för det har proverna visat. Inget godis, tillskott eller tuggben för Tamino från nu. Behandling med allergifoder för att helt vara säker på vad som påverkar och kortison för att minska inflammationen i tarmen.
Trots situationen och problematiken så tycker i alla fall jag att vi har fått positiva besked, även om vi inte är helt klara än...