Med tidigare erfarenhet så körde vi tidigt, för att slippa eventuell kö när bedömningarna skulle börja. Ett gott beslut, för det spöregnade. Kö var där, men vi kom in snabbare än väntat och vi landade vid vår ring i lagom andningstid innan bedömningen startade.
Tamino och jag hade tränat på att stå fint, så han skötte sig jättefint i ringen och jag hoppades starkt på att vi skulle få en bra bedömning och placering. Domaren verkade först gilla Tamino utifrån det jag hörde när hon pratade med sekreteraren, men när hon hade tittat under hans läppar så föll precis allt.
Taminos tunga syntes utanför den främre tandraden. Jag hade bara flinat lite lätt åt honom för i min värld räckte han ut tungan men i domarens värld så var hans tunga paralyserad och en paralyserad tunga är ett diskvalificerande fel. Domaren var snabb med att visa mig rasstandarden där texten var grönmarkerad av en överstrukningspenna - "tunga som är förlamad eller ständigt synlig".
Jag försökte få henne att titta fler gånger och menade på att det bara var tillfälligt att Tamino räckte ut tungan. Men det var lönlöst. Hon hade bestämt sig, men hon tänkte inte var sådan att skicka ut Tamino på grund av det utan fortsatte bedömningen. Men tungan drog ner på alla hans fina delar och åkte ut med sitt första good, med kritiken:
"Nice head and expression, good ears, eyes. Paralized thoung. Steep shoulders, good coat. Moves well."
Jag brukar acceptera domarens bedömning, även om jag inte håller med och ibland bojkottar jag till och med domaren. Men den här gången upplevde jag att jag fått en orättvis bedömning.
En annan tjejs hund ville inte öppna sina ögon och hon och hunden var nära att åka ut, men plötsligt så öppnade hunden ögonen och domaren gick vidare med bedömningen. Den hunden fick excellent. Jag kände inte att jag hade fått samma chans och hörde mig för hur man gjorde en protest.
När bedömningen var över i ringen hade jag fått till mig information om att jag skulle ta mig till sekretariatet för att få lämna min protest. Från sekretariatet skickades jag vidare till bestyrelsen som informerade mig ytterligare och där jag kunde förklara min situation och vad jag ansåg - helt sakligt om att jag kände att jag fått en väldigt felaktig bedömning då Taminos tunga inte alls är paralyserad. Jag fick veta att det kostade två anmälningsavgifter för att få lämna in protesten och att med tanke på att det är en bedömningsfråga så var det långt i från säkert att jag skulle kunna vinna i frågan samt att mina pengar skulle kunna ses som att jag bara kastade dem i sjön.
Två anmälningsavgifter var inget jag var beredd på att offra, då kunde jag lika gärna ställa på två nya utställningar och för andra domare. Men i samtalet med bestyrelsen så gav de mig rådet att gå och prata med domaren. Så jag tackade för hjälpen och travade iväg till ringen igen, men då hade domaren redan försvunnit. Jag hade i alla fall önskat att få en bättre förklaring till bedömningen Tamino hade fått, men jag fick i stället gå väldigt missnöjd hemåt med vetskapen om att jag lade ytterligare domare i högen för bojkottning.