Under första kvällen så upplevde jag att det var något med Sally. Fast jag hade inte lätt att sätta fingret på det. Hon kunde plötsligt bara stanna och vägrade gå, verkade lite hängig och låg raklång bredvid mig under hela natten.
Under dagen därpå fortsatte internatet och hennes beteende fick mig att tappa fokus från utbildningen och ville bara hem för att ta hand om henne.
Jag trodde först det var magen som spökade då jag blev fundersam över om hon hade bajsat någon mer gång än under vår färd till internatet.
Hon skakade och verkade dämpad.
Väl hemma igen försökte jag få henne att bajsa, men utan framgång. Sambon däremot lyckades och då kunde vi utesluta att det handlade om magen eller förstoppning.
Jag klämde då igenom henne mer noggrant och tänkte på det beteende hon uppvisat. Ungefär mitt på ryggen reagerade hon och ett konstaterande dök upp.
Samtidigt låg en oro över att det kunde ligga något annat under, med tanke på hennes övriga problem. Så vi ringde veterinär och vi fick komma in redan under eftermiddagen - på en vanlig bokad tid. Alltså ingen akuttid. Medan vi ändå skulle komma in så ville vi passa på att göra gallsyraprovet som vi inte fick gjort vid uppföljningen av proverna och det var inga problem att greja också.
Under dagen på jobbet slog en tanke mig. Jag hade de senaste tre veckorna dragits med nackspärr och i och med detta inhandlade jag en värmedyna som jag upplevde lättade i de spända musklerna - nog tusan borde det kunna ge samma effekt för Sally. Så när jag kom hem fick hon mysa under värmedynan. Något hon verkade uppskatta och hon verkade också bli mer bekväm.
Veterinären vi fick träffa har vi träffat flera gånger under åren. Hon konstaterade också att det var ryggen som smärtade. Så klart blev det snack om smärtlindring, men då Sallys mage ballade ur fullständigt när hon fick metacam sist, så var det inte aktuellt med det. Tyvärr så är metacam och liknande läkemedel som är hundarnas ipren-motsvarighet, som veterinären uttryckte det, och alla kan ge biverkningar på just magen som är vanligt förekommande. Därför blev det problematiskt att ge smärtlindring.
Dock fick hon en annan typ i somras när Tyra angrep henne och det läkemedlet verkade hon tåla utan biverkningar. Veterinären tyckte dock inte att vi skulle sätta in detta än, då Sally inte hade tillräckligt ont. Hon travade obehindrat i korridoren när veterinären tittade på. Skulle hon däremot blivit sämre, så är det självklart att vi skulle få detta utskrivet.
Vi hade uppföljning veckan därpå då vi fick reda på gallsyraprovet via telefon. Värdet hade legat över 200 och Sallys värde låg på 68, vilket veterinär var nöjd med. Vi berörde även Sallys rygg och hur det gick för henne. Med hjälp av min värmedyna verkade hon bekvämare och jag hoppades hon bara skulle bli bättre. Då fick vi utskrivet onisor som vi kunde använda vid behov och kortvarigt.
Jag vill tillägga att vi har haft en utredning på hennes rygg och varför den smärtar - man har inte hittat en klar anledning, bara spekulationer. Neurologen i Helsingborg ville operera och med tanke på att hon nu ändå är pensionerad från tävling så är jag glad att jag inte lät henne genomgå den operationen och med allt vad det hade inneburit.
Jag var även snabb med att boka en tid hos Anna på Halmstad rehab och hundsim för laserbehandling för Sally. Hon har nu hunnit få tre behandlingar och efter varje behandling har jag sett positiva effekter. Sally blev allt mer rörlig och gladare. Idag upplever jag henne precis så som jag har bild om henne att vara - sprallig, närvarande och glad.
Kan undra när nästa skov kommer på någon av de med ryggbesvär.... Suck....