Dessutom fick jag med mig två hundvänner som jag samåkt med tidigare. Eller ja, det var den ena som ställde frågan om jag skulle ställa på den utställningen och den andra drog jag med. Sugen blev jag allt och med trevligt rese sällskap och fler i bilen så kunde vi ju även få ner resekostnaden. Perfekt ju! Så jag anmälde.
Tråkigt nog hoppade sedan den andra av och plötsligt det lite jobbigt. Men jag tänkte köra ändå och den ena skulle ju också fortfarande ner. Innan självaste utställningsdagen blev det ändå en tredje person i bilen. Perfekt!
Söndagsmorgonen på utställningsdagen den 30 oktober fick jag ställa klockan och gå upp som om det vore en vanlig vardag och jobbdag. Bara lite för tidigt en söndag, men det är ju i vanlig ordning inför en utställning.
I bilen på vägen ner blev vi tre människor och hela fem hundar. Inte dåligt! Skönt nog hade mitt resesällskap koll på vart vi skulle, för jag hade inte en susning och varit där tidigare hade jag inte heller till skillnad mot dem.
En vacker höstdag med sol och lite värme om man hittade en blåsfri yta. I ridhuset där utställningen höll till var det som det brukar i ett ridhus – kallt oavsett vädret utanför. Jag kan fortfarande inte förstå hur det fungerar.
Denna dag skulle både Tyra och Tamino få köra vänstervarv. Tyra blev först ut.
Hon fick kritiken:
”Väl ihopkommen tik. God könsprägel och huvud. Bra proportioner. Bra öron med rätt föreställning. Något framskjuten skuldra och överarm. Välformad bröstkorg. Moderat vinklat bakställ. Rör sig taktfullt runt om. Något trångt bak. Önskar henne något frimodigare.”
Bara för att hon var ensam i sin ras och därmed etta, innebär inte automatiskt att hon blir BIR. Men idag fick hon ett HP och därför också BIR. Domaren tyckte dock att Tyra skulle vara lite mer framåt, men utifrån vad hon läst så kan ju rasen vara lite som Tyra är. Å andra sidan så fick domaren ändå känna och klämma på Tyra.
Lång väntan i det kyliga ridhuset och trots bra med lager av kläder, så kände jag hur kylan trängde sig långt in i kroppen. Jag var bara tvungen att hitta något varmt att äta. I caféterian hittade jag varm choklad och toast. Tillbaka till min plats fick jag snabbt se att Taminos tur närmade sig i raketfart, så min efterlängtade varma mat fick typiskt nog vänta.
Tamino fick kritiken:
”9 årig hane av elegant modell. Bra storlek. Vackert huvud. Karaktärsfulla ögon. Fina öron. Vacker hals och överlinje. Bra bröstkorg. Välvinklad fram och bak. Mycket vacker päls. Rör sig lätt och ledigt. Härligt temperament. Välbevarad veteran.”
Han blev etta med HP i veteranklassen och fick möta veterantiken. Resterande 2 papilloner var valpar. I kampen om BIR/BIR-veteran, så fick Tamino se sig slagen av tiken och bli BIM/BIM-veteran. Svansen avgjorde – tikens var mer som en båge över ryggen medan Taminos ligger mer platt på ryggen.
Ingen finalring för Taminos del, men Tyra skulle in igen och till det fick vi ju vänta. En hel hög med BIR-hundar äntrade finalringen efter att alla valpar, veteraner, barn och specialklasser gåtts igenom. Tyra rörde sig bra i ringen, men det kanske hängde på att jag fått prova ett nytt ”godis” i ringen. Kycklingkorv. Något som var väldigt omtyckt av Tyra och hennes fokus låg till största del på mig. Kanske något att prova fler gånger.
Jag var hemma vid sex-tiden på kvällen och då var jag riktigt trött. Efter en lång dag var det skönt att krascha i soffan för att därefter leta upp sängen.