När han flyttade hem till oss var han livrädd för andra människor och flydde om han fick chansen. Häromdagen var han framme och hälsade på min bror som han varit mycket skeptisk mot. Dock har jag insett att om jag står på håll från någon så gör Maximus det också. Det är först när jag närmat mig den andra som han tar sig fram. Men visst är det häftigt att knäcka en sådan kod.
Dock är han lite rolig, för på en promenad någon dag senare skulle han fram till en även för oss främling och nosa. Det går ifrån min uppfattning...
Igår blev han 21 månader, men eftersom det blev bad idag inför utställning passade jag på med fotograferingen och detta inlägg. =)
Håller hårt i tummarna att domaren i helgen tycker att han är lika fin som jag!