Efter att vi behövt uppleva den hemska och blöta promenaden trodde jag att det skulle vara lugnt resten av dagen. Men tji fick jag. Matte tog med mig ut i bilen och lämnade Tyra och Tamino hemma. Vi skulle väl inte ut och promenera igen, det räckte väl med den förra omgången?!
Vi åkte en bra stund innan Matte stannade och klev ur bilen. Dofterna utanför kändes bekant och när vi kom in i genom dörrarna på byggnaden förstod jag var vi hade hamnat - Halmstad Hundsim och Rehab. Åh så glad jag blev! Matte fnissade åt mig då tydligen min svans fick fart där innanför dörrarna.
Väl inne hos Anna fick jag en underbar behandling som är så skön att jag skulle kunna somna på fläcken, men den tog slut nästan lika fort som den började. Jag tror de kallade den för strålbehandling. Jag har bönat och bett både Matte och Husse om att vi måste införskaffa en sådan, då har de bara tittat på mig och smilat. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt att införskaffa en när Anna har en.
Hur som helst, besöket slutade inte där. Efter att Matte och Anna pratat en stund så förflyttade vi oss till ett annat rum där jag åkte upp på ett annat bord och där Matte började blöta ner min mage och mina tassar. Sedan kom Anna och trädde på mig en konstig väst - absolut inte en sådan som jag brukar få ha där hemma när det regnar. Utan denna satt mest som ett skal över ryggen. Jag tänkte "nej, ska vi ut i det blöta igen?", men vi gick inte ut men dock fram till en stoooooooor pöl. Givetvis satte Anna ner mig i denna på ena sidan medan Matte stod på andra sidan och pratade med mig. Så jag försökte ta mig till henne, men hur mycket jag än tog i så kom jag inte framåt. Mycket märkligt. Efter bara en liten stund så fick jag pausa och då trodde jag att det var över, men nej, två gånger till fick jag simma på detta vis. Anna sa att jag simmade och att jag gjorde detta med en mycket fin teknik. *stolt*
Sedan fick jag komma upp från den stora pölen och vidare till duschen jag fick duschat tassar och mage. Fast den här gången duschade Matte nästan hela mig. Kallt och onödigt om du frågar mig. Men det var tydligen väldigt nödvändigt. Sedan flyttade Matte mig till ett annat bort som plötsligt höjdes, det var lite spännande dock. Men bara fram tills jag hörde något så skrämmande som dammsugaren där hemma och så blåste det på mig - rena stormen! Usch! Jag tog lite skydd av Matte och tillslut så insåg jag att det ändå var rätt skönt - för jag blev väldigt torr och fort. Då slapp jag ju frysa.
Efter det gick vi in i ett tredje rum där jag kände en massa spännande dofter. Där var allt några jag kände som hade varit där. Anna förberedde en bred pall med att lägga en fin, rosa handduk på den och upp på denna skulle jag. Även Matte satte sig ner på den. Rena spat om du frågar mig, men Matte blev lite åksjuk efter en stund på denna pall, eftersom den vibbrerade.
Matte började plötsligt fnissa när jag låg på denna pall och slickade mig torr om tassarna, för jag stannade upp en kort stund för att igen fortsätta slickandet. Men det var något konstigt som hände som jag inte kunde sätta tassen på. Matte sa att pallen slutat vibrera - det förklarade ju saken! Jag låg kvar i hopp om att den skulle starta igen, för det var så skönt, men det blev inte mer den här gången. Klart jag hoppas på fler gånger! Men enligt Matte måste jag i den stora pölen först, vilket tydligen nu är inplanerat att jag ska - inte bara en gång utan flera! - sen får jag ligga på pallen igen. Så den dealen kan jag väl kanske gå med på.
Matte vill avsluta med några ord också här tydligen... Så, see you later! // Sally
Sally var verkligen väldigt duktig under både simningen och vibbplattan och hon förvånade både mig och Anna med att hon gjorde det med ett sådant lugn. Vi var lite oroliga att Sallys knä inte skulle klara av simningen riktigt än, även om vi jobbat med att stabilisera henne i två månader nu. Men eftersom knät inte hoppat ur led sen första besöket så vågade vi oss på att testa kort med simningen, vilket ju gick hur strålande bra som helst! Dessutom är hon den första papillonen i bassängen, vilket jag tyckte var häftigt med.
Som sagt så är fler tider för simning i bokade och jag ser fram emot dem alla! Allt verkar än så länge gå åt det håll där vi undviker operation - perfekt!