Men jag tänkte absolut inte sega mig igenom lydnadstävlingen bara för att jag tidigare på dagen kört en rallytävling. Siktet för mig stod klart. Sally och jag skulle göra det vi gör så bra ihop och jag önskade så att det skulle ge resultat och ge tredje förstapriset och därmed första lydnadstiteln.
I samband med samlingen så var det någon som yttrade sig om att det även var lagtävling och jag var inte sen med att kolla av om några av mina vänner var sugna på att bilda lag med mig. Jag fick snabbt ihop tre namn och vårt gruppnamn för oss stod snabbt också klart - Guldhundarna!
Likt förra gången drog jag startnummer två och även likt förra gången så fick jag min vän Lotta på min ena sida. Jag var noga med att värma upp Sally inför platsliggningen och efter några minuter var det showtime!
Under platsliggningen låg Sally superfint med hakan i backen i några sekunder, tills nosen på henne fick vittring om något spännande. Jag stod och bönade om att hon skulle ligga kvar och plötsligt så var det något som kliade i rumpan på Sally så hon satte sig upp. Besvikelsen var enorm då jag kände att vårt förstapris var utrotningshotat. Hon satt i alla fall snällt kvar tiden ut och jag blev väldigt hoppfull när domaren gav oss 8 poäng.
Tandvisningen gick som det alltid brukar. Sally blev jätteglad när domaren kom för att hälsa, så hon reste sig och viftade glatt på svansen. Men hon fick ändå 10 poäng.
Jag kände mig besegrad redan, men en liten röst inom mig sa att jag skulle fortsätta att kämpa och inte gräva ner mig än. Det fanns fortfarande hopp och ljus i tunneln.
Jag värmde upp Sally ytterligare och jag fick jobba hårt med att behålla min beslutsamhet om att vi kunde greja det ändå. Sally blev så taggad att hon började morra och skälla och då är hon ordentligt tänd. Nästan lite för tänd.
När vi startade med linförigheten så kände jag mig fortfarande något spänd, men genom att bara fokusera på tävlingsledarens direktiv, vart och vad jag skulle göra, så fick jag snart upp Sallys uppmärksamhet på mig i stället för på marken. 7 poäng - med kommentar: släpar start, växlar position, nosar, sitter ej.
Läggandet gick superbra, Sally la sig direkt på mitt kommando och de positiva känslorna började öka inom mig. 10 poäng!
Jag tog ett ordentligt grepp om de positiva känslorna och tänkte mig lite lätt tillbaka till känslan jag hade haft på tävlingen i Varberg när allt var på topp. Inget skulle stoppa mig från att i alla känna detta igen.
Inkallandet när jag var i Oskarström sist och tävlade lydnad, så fick Sally fullständig fnatt och sprang rundor på gräsplanen. Oron om att detta skulle ske igen låg och mullrade i bakhuvudet på mig. Men jag insåg att min oro bara kunde förstöra och jag ville inte det. Jag var fullständigt bestämd och det visade sig att min oro var obefogad, för Sally kom skenande mot mig, krockade nätt med mitt ben och satte sig fot med ett megasmile i hela ansiktet. 9 poäng - med kommentar: snett sättande, lite slarv sättande.
Ställandet började så där, för Sally satt kvar och spanade på annat håll när jag börjat gå. Så jag klappade till i mitt vänsterben och hon flög upp som hon missat att vi skulle gå. Annars la hon sig på mitt kommando och låg snällt kvar. 7,5 poäng - med kommentar: släpar start, dubbelkommando, växlar position.
Apporteringen gick som en dans. Inga tveksamheter, utan hon tog emot den och höll tills jag tog tillbaka den igen. 10 poäng!
Hopp över hinder har också några gånger krånglat något, då hon i stället för att komma och sätta sig fot, gått på upptäcktsfärd och ska undersöka brädhögen eller hälsat på tävlingsledaren bland annat. Det låg lite klippt gräs ganska nära hindret och jag satte henne strategiskt efter detta så inte det skulle locka till granskning. Dock, när jag gick för att ställa mig på andra sidan hindret, så nosade hon efter något. Sen kom hon skuttande över hindret och till min sida på mitt kommando och glädjen bara ökade. 9 poäng - med kommentar: nosar.
På helhetsintrycket fick vi 8 poäng.
När vi var klara så gick jag raka vägen till min sambo som fått hålla koll på poängen, men typiskt nog hade han missat ett moment, så vi kunde inte avgöra om det blev ett förstapris. Jag spånade lite och utifrån det så skulle det gått vägen. Men jag vågade inte ta det osäkra före det säkra. Men jag hoppades!
Vid prisutdelningen började man med den som kommit fyra och neråt i resultatlistan och mitt namn ropades inte upp. Jag kände hur jag började skaka av förväntan. Sen ropade de upp trean och det var heller inte jag. Sally och jag kom på en andraplats med ett förstapris på 166,5 poäng och därmed har nu Sally fått sin första lydnadstitel - LPI!
Lyckan var total! Jag var så nöjd och stolt över att vi lyckats trots missen i platsliggningen! Se vår tävling HÄR.
I väntan på att lagtävlingen skulle ha sin prisutdelning pratade jag med mina vänner. Riktigt mysigt. Bara hund och tävlingssnack. Sambon och jag passade även på att käka en välförtjänt kvällsmat och som extra belöning fick Sally två bitar smarrig korv. Försvinnande gott!
I prisutdelningen för lagtävlingen började man ovanifrån med vinnarna. Vinnarna var Guldhundarna - mitt lag! Yes! Lyckan och glädjen fortsatte!
Sen var det skönt att åka hem. Temperaturen hade sjunkit under kvällen, så jag kände mig frusen. Väl hemma blev det lite film och en stor kopp med varm choklad. Sen somnade vi alla gott i ljudet av höstrusket utanför.
Nu väntar lydnadsklass två. Något jag känner mig rätt nervös över. Rutan ska läras in och apporten ska hämtas och inte masakeras, tiden för platsliggningen ska ökas, liksom avstånd till densamma och även inkallningen. Vi har en del att träna på. Galet nog så spanade jag in en tävling om sex veckor. Å andra sidan debuterade vi i klass ett redan efter fyra veckors träning, så hur svårt kan det va?