Ett verktyg jag sett så många använda på ett sätt som gör mig tokig. Trots att hunden rent praktiskt sett är kopplad har den ändå ett för stort spelrum att använda sig av vid exempelvis möte med oss. Ägaren i andra änden tycks aldrig ha någon kontroll över sin hund i dessa flexibla linor.
Vi har alltid använt vanliga koppel till våra hundar. Det har fungerat hur bra som helst och gör fortfarande. Jag har under min praktik på ett hunddagis/pensionat under min hundskötareutbildning fått prova på flexikoppel och jag tyckte inte alls om det. Knappen för att stoppa linan var svår att hantera och hunden kunde bara löpa ut så långt den kunde och jag saknade kontrollen som finns med ett vanligt koppel.
Idag har jag helt frångått min princip att inte ens äga ett flexikoppel. MEN, det finns en mycket bra anledning och hon heter Sally.
Det är en stor risk att låta henne springa lös eftersom hon inte hör när vi kallar på henne eller ser att vi försvinner ifrån henne. Därför har det blivit att hon allt som oftast är kopplad och det tycker jag är så tråkigt att hon så på ålderns höst inte kan få njuta av friheten utan att vi släpper på säkerheten.
Så idag blev det inhandling av ett flexikoppel där hon kan få ta del av friheten medan vi kan ha betydligt bättre säkerhet kring hennes friare vyer. Ska bli intressant om det fungerar som jag tänkt...