Hur går det med Simba då?
Det var så skönt att få hem honom i söndags. Jag hade knappt fått sova natten till söndag och såg fram emot att allt var bra igen.
Dock väckte han mig klockan två natten till måndag. Det var bara att masa sig upp och ta ut honom. Kissnödig. En timme senare vart det dags igen och då hade jag inte hunnit somna om. Denna gång behövde han bajsa och ta en vända genom duschen då det fastnade en del i pälsen. Bäddade ner mig igen och en halvtimme senare vart det dags igen. Då hann vi inte ens ut, utan det hamnade på mattan innanför altandörren. Torka upp och duscha av.
Strax efter klockan fyra somnade jag om igen och det var långtifrån lätt att gå upp när väckarklockan väl ringt. Den där klockan har en spännande effekt - jag har lättare att somna om efter att den ringt.
Vi upplevde Simba lite dämpad även om han till synes var pigg. Samma när vi åkte in med honom under helgen. Men om man har en pigghet på 110 % och det dämpas till 80 %, så är det en dämpning och indikation på att något inte helt stämmer, även om han ändå verkar pigg. När de andra dämpas så syns det betydligt mer.
På måndagskvällen gick jag och lade mig tidigt för att verkligen få sova ut, redan innan klockan 21. Klockan halv tolv var det dags igen, fast vi slapp vägen genom duschen.
Han har fått skonkost hela veckan och avföringen har varit av lösare sort i början av veckan till att nu börja stabiliseras. Aptiten har varit lite till och från, men så fungerar han normalt sett också. Vi har också upplevt honom något dämpad under första halvan av veckan, men inte upplevt honom dålig heller. Först under slutet av arbetsveckan så kändes han som sitt vanliga jag igen. Dock kommer det ändras inom kort, för vi konstaterade att Sally började löpa i fredags....