Först ut blev sambon med Tamino. Han erkände att han var lite nervös och att nervositeten började redan igår med enbart tanken på att tävla. Jag tyckte det var självklart att jag skulle filma dem. Jag menar, jag har köpt en videokamera men har inte fått använda den själv, mer än att se mig själv i den efter tävling. Men idag fick jag filmat med den. Sambon var väl inte direkt berörd av det mer än att han inte ville titta på det jag filmat, men då går ju idén med att filma förlorad. Meningen är att se vad man gjort och sedan lära av det.
Tamino - som i vanliga fall i är lätt att föra, tycker det är kul att få jobba och villig till det, har fin kontakt - gav sambon ett sjuhelsikes jobb. Tamino tappade kontakten, var ofokuserad och extremt seg, så sambon fick verkligen jobba för att få honom runt banan. Vissa stunder gick det bra och andra inte alls. Sambon visade prov på ett enormt tålamod, då han stod länge och väl vid en skylt och skulle envist få Tamino att gå runt bakom. Jag såg allt genom videokameran och insåg att jag skulle gett upp tidigare, lämnat skylten och fortsatt framåt.
De hamnade på 38 poäng - 7 poäng bättre än Sallys inofficiella debut. Se deras runda HÄR.
Näst ut var Tyra. Mitt mål och syfte med dagens tävling med henne var att jobba med hennes attityd. Varje gång vi börjar närma oss att ställa oss klara för start, så blir hon låg och vill därifrån. Men om jag skulle få min vilja genom så skulle det se annorlunda ut den här dagen.
Mycket rätt beräknat så när jag bestämt mig för att vi skulle närma oss start efter en uppvärmning, så började Tyra dra ifrån mig. Jag fångade upp henne och uppmuntrade att hon höll kontakten med mig. En genuint glad röst var min strategi.
Hon satt lugnt vid min sida när vi inväntade att få starta. Vinst bara det, annars hade hon snurrat runt av oro. Jag fick kontakt med henne och vi fick gå in på banan. Mitt hela fokus låg bara på henne. Jag pratade glatt med henne hela vägen. Dock upptäckte jag att när jag lutade mig framåt för att locka henne från min vänstra sida till att sätta sig framför mig, så kröp hon ihop något. Men i övrigt såg jag en glad Tyra som viftade på svansen mer eller mindre genom hela banan. Kändes hur bra som helst. Jag kände att jag nått dagens mål!
Efter att jag banvandrat inför Sallys tur, så hade det varit prisutdelning för nybörjarklassen och sambon stod med protokoll och rosetter i handen. Tyra hade kammat hem 89 poäng, en fjärde placering och även sin första titel! Jippi!!!!!!! Se hennes runda HÄR.
Sen efter ytterligare väntan blev det Sallys tur. Jag märkte redan innan vi startade att hon var påverkad av värmen, solen och att vi ändå varit där läääänge. Det tog några skyltar in på banan innan jag fick hennes ögonkontakt och förmodligen innan hon förstod vad vi skulle göra. Men hon var inte helt fokuserad på mig, vilket innebar en helt del poängmissar. Sen får jag väl erkänna att vi inte tränat heller och då kunde jag heller inte förvänta mig så enormt mycket av henne heller. Vi gjorde så gott vi kunde, med det vi hade.
Sally kammade hem 50 poäng, varav 30 minuspoäng var på grund av fel övning. Så mer träning inför nästa gång! Se hennes runda HÄR.
Solen gjorde inte bara inverkan på hundarna. Den saken är i alla fall säker. Jag är helt slut i knoppen och dessutom upptäckte jag att jag blivit solbränd på benen och på händerna. Jag är glad att jag inte valde kortare byxor än de trekvarts jag hade på mig.
En bra dag, med goa vänner på plats, vackert väder, fina resultat eller kvitton och en faktiskt supernöjd Matte! Om än dock en väldigt trött sådan. Så film kommer för dem som väntar på något gott!