Sist Tamino hade problem med sina analsäckar och han skulle sova första natten med halskragen, så tyckte han så synd om sig att han pep så mycket att jag tröttnade och plockade upp honom i sängen. Vi somnade båda direkt.
Utifrån den erfarenheten misstäkte jag att han kunde göra det samma även i natt, vilket han också gjorde. Halv ett, när jag släckte lampan för natten, började mitt helvete. Tamino pep, grydde och levde rövare i sin hage. Kragen slog mot gallret och skapade ett väldans oljud.
I en timme stod jag ut, men sen hämtade jag upp honom till sängen. I hopp om att det skulle sluta där, men det gjorde det inte...
Tamino kunde inte finna någon ro eller lämplig sovställning. Passade den honom, så låg jag obekvämt och tvärtom. Efter en timmes bökande, åkte han ner till sin bädd igen. Då startade oväsendet och gnällandet igen. Något jag en bra stund försökte ignorera, men jag kunde ändå inte sova och inte Tamino heller. Jag hämtade upp honom igen, tog av halskragen - inget hjälpte.
I sju timmar höll helvetet igång och jag fick inte sovit en blund. Först när sambon tog sig upp och tog med sig Tamino ut från rummet vid halv åtta, somnade jag på direkten.
Jag fick ungefär tre timmars sömn och jag är helt slut.
Som sagt, en helvetisk natt som var allt annat än rolig...