Vi anlände som vanligt i god tid och för en gångs skull behövde vi inte vänta i flera timmar för att sedan inse att två ska in samtidigt i två olika ringar. Vi fick vänta rimlig tid innan Tamino skulle ut i ringen.
Han fick kritiken:
"Snyggt välbalanserat huvud. Bra pigment. Utmärkta öron. Utmärk hals och överlinje. Välbalanserade vinklar runt om. Aningen kort bröstkorg och lite lång i ländpartiet. Bra förbröst. Rör sig med typiska rörelser från sidan. Något löst fram. Trevlig silhuett. Välpresenterad."
Han blev bästa hane med hp.
Sen blev det Sallys tur. Hon fick kritiken:
"Feminint bra huvud, som dock kunde vara mer elegant. Bra skalle. Välburna öron. Utmärkt hals och överlinje. Aningen lång i ländpartiet. Välställda ben. Bra benstomme. Bra bröstkorg. Använder sina ben väl i rörelse. En tanke lång. Välpresenterad."
Hon blev bästa tik med hp.
Sedan hände något som bara hänt en gång tidigare och som jag aldrig trodde skulle hända igen. Sally och Tamino fick gå in samtidigt i bedömningen om BIR (Bäst i rasen) och BIM (Bäst i motsatt kön).
Domaren valde att ge BIR till Tamino även om hon kanske gillade Sally lite mer, men då hon var lite för grov så fick Tamino BIR:et. För mig i det läget spelar ingen större roll, båda hundarna är ju mina. *ler stort*
Sen efter en stunds väntan blev det Tyras tur. Hon kändes positiv och trygg innan vi skulle in i ringen, men så fort vi skulle över bandet så blev hon osäker, obekväm och misstänksam. Något domaren upptäckte tydligt när Tyra stod nästan ihopsjunken på bordet.
Hon fick kritiken:
"3,5 år gammal. Feminint huvud. Mörka fina ögon. Korrekt bett. Något tunnt bröst. Spänner överlinje. Moderata vinklar fram och bak. Tillräcklig hals. Rör sig med oro i kroppen vilket hämmar hennes fördelar."
Som ensam i klassen så fick hon förstaplatsen, men inget BIR eller hp på grund av hennes obekväma beteende. Synd, men vi jobbar på det. När en ring blev tom så tog jag chansen att träna. Spring i ringen och uppställning på bordet. Först stod hon och skakade på bordet, men efter massa uppmuntran så försvann skakningarna och hon såg ut att slappna av något och faktiskt ha roligt. Jag vill förknippa bordet och även ringspringet med något roligt. Sen tror jag att damen känner av minsta lilla fjärilsfladder i min kropp. Ytterligare något vi behöver jobba på... hur det nu ska gå till... Men det löser väl sig. Ett steg i taget.
Sedan skulle Tamino in i gruppfinalen. Men det blev ingen bättre placering än nummer 8. Tråkigt, men han skötte sig fint. Behöver nog kanske träna lite med honom för att det ska gå ännu bättre.
Vi har en riktigt skön söndagskväll. Hundarna är trötta, vi är trötta, det blåser och regnar utanför och hemmet har fått små värme och ljuskällor i form av levande ljus. Mysigt!
Måndag i morgon, nya simtag och nya fjärilar börjar kläckas inom mig....
Kommentar till bilderna:
Tamino var så trött att jag fick svårt för att få en bra bild när han hade ögonen öppna.
Sally fick en utmaning - att hålla rosetten medan jag fotade. Något hon ganska motvilligt gick med på, men med lite godismuta så kan hon nog vad som helst. ;)