Det var skönt att höra att man inte var ensam och samtidigt fick jag veta att jag kunde maila klubben och ange lite uppgifter och på så vis få dem att maila mig mina nummerlappar. Då jag kände på mig att lapparna inte skulle komma i brevlådan så mailade jag dem och fick svar bara några timmar senare. Så på torsdagen kunde vi skriva ut nummerlapparna. Jag är allt bra nyfiken på vad som hände med brevet. Är kanske inte helt omöjligt att det kommer hem inom kort.
Igår var det i alla fall äntligen dags för en stor utställning i Eslöv! Jag har väntat och längtat! Dock var det kanske inte det roligaste att vakna av att väckarklockan ringde klockan 06:00 i morse. Segt, men vi hade beslutat att vi skulle köra kvart över sju mot Eslöv.
Vi anlände i lagom tid och kunde i lugn och ro installera oss. Att förflytta oss från bilen till platsen var ovanligt enkelt och lätt. I sommar inhandlade vi en cykelvagn, en stor där alla tre hundarna får gott om plats i. Den invigdes dock inte idag, men i utställningssammanhang så blev det en invigning. Den var så smidig att använda så det kändes värt priset för den.
Hur som helst. Tamino var först ut. Eller ja, efter en viss väntan. Han skötte sig väl okej. Jag har sett honom mer samlad och fokuserad i ringen. Men jag kan väl inte annat än förstå honom. Jag var väl inte helt fokuserad själv på det vi skulle göra, utan jag fastnade lite över att jag frös av den kyliga vinden. Trots bra kläder och tält att söka skydd i. Men det räckte liksom inte riktigt.
Tamino fick kritiken:
”Snart 7 år. Bra proportioner höjd/längd. Maskulint huvud. Något ljusa ögon. Bra pigment. Välansatta öron med bra behäng. Tillräcklig hals. Bra ben. Mycket bra tassar. Rör sig bra till och från sidan, men rör sig mycket brett fram. Bra pälskvalité. Välvisad. På grund av dagens rörelse fram priset.”
Domaren förklarade att han var väldigt bred i sina rörelse framifrån och att det inte blev bättre av att han försökte hålla ögonkontakt med mig. Han fick nöja sig med ett very good. Det var inte många hundar som fick excellent. En trend som verkar ha startat från att väldigt många av de deltagande hundarna fått excellent. I alla fall utifrån det jag sett.
Efter ytterligare väntan blev det Sallys tur. Med henne tänker jag egentligen inget annat än att vi ska köra ett lydnadspass eller tävling. Hon tycker det är mycket roligare. Duktig är hon också. Domaren försökte få Sally att slita sin blick från mig på bordet. Hon uttryckte att man kunde tydligt se vilka som jobbar med sina hundar och jag framförde att hon är min lydnadsstjärna och det kunde domaren se. Vi växlade några ord om Sally och jag kunde inte annat än höra att allt var positivt. En trevlig domare som faktiskt tog sig tid att prata lite med en, i stället för att bara helt ignorera en. Kändes skönt att faktiskt känna att man inte är helt osynlig bredvid hunden.
Sallys kritik löd:
”Lite lågställd rejäl tik. Kunde vara något mer feminint. Bra huvud. Lite ljusa ögon. Välansatta öron. Bra behäng. Bra hals och rygg. Välutvecklad kropp. Kraftig benstomme. Bra tassar. Rör sig väl från sidan. Lite bred fram. Bra pälskvalitet. Visar sig väl.”
Jag tänkte att Sally inte skulle få mer än kanske very good, med tanke på hur det gick för Tamino och gissa min förvåning och stora glädje när det ropades upp att hon fått excellent! Tjoho!
Jag minns inte hur många av öppenklasstikarna som hade fått excellent, men vi var fler än fyra och jag var ganska beredd på att domaren skulle tacka oss för vår medverkan och att vi skulle få lämna ganska snabbt. Men domaren kom aldrig fram till oss och snart såg jag att Sally hamnat bland de fyra bästa! Jag blev så uppspelt och glad så att jag blev nervös. Sally slutade på fjärdeplats i öppenklassen av totalt 16 deltagande tikar. Hennes hittills bästa utställningsresultat officiellt!
Plötsligt blev den tidiga väckningen, kylan och väntan helt klart värd det hela. Jag grät nästan av glädje över min stora guldklimp!
Sedan packade vi ihop oss och drog vidare till säljarna. Vi hade fått en 10% rabatt på valfri vara hos min favoritsäljare. Köper alltid mitt träningsgodis hos Propet – små hjärtan på burk. Dessutom blev det köp av en mjuk microfibertandborste. Den sätts på ett finger och så kan man använda hela ytan till att borsta med. Vanliga tandborstar eller små som också kan sättas på fingrarna har inte funkat hemma på våra hundar. Ska bli spännande om denna funkar bättre och om vi kan få ordning på deras andedräkter och tänder.
Givetvis blev det även köp av en fin röd rosett till Sally och en fin grön till hennes fjärdeplacering! Men sedan bar det av, inte hem, utan hem till sambons föräldrar som bor inom väldigt rimligt avstånd. Smidigt att göra två flugor i en smäll. Vi kunde träffa dem en sväng och samtidigt fixa övernattning och därmed slippa ligga och köra så långt när vi ändå ska dit igen för att ställa Tyra dagen efter...