Vi har haft oturen att behöva besöka veterinär många gånger under en kortare period. Peppar peppar, så har det i en tid nu varit väldigt lugnt. Bortsett från besök hos Anna och vaccinationer.
Men i onsdags var det lite dags igen. Så typiskt när en utställning börjar närma sig. Tamino såg svullen ut i tårna där klorna sticker ut och det ville vi kolla upp. Skojigt nog så hade svullnaden lagt sig när sambon väl kört in honom till veterinären. Irriterande och kostsamt, men samtidigt bra att det inte var något.
Sally fick i torsdags träffa osteopaten Magnus igen, med sambon. Också väldigt kostsamt, men ack så bra när det behövs. Sally hade igen en kota som inte låg där den skulle och hon hade även några spänningar i ryggen. Jag känner på mig att Sally kommer behöva träffa osteopaten lite med jämna mellanrum så att kotan kan få fäste på rätt plats och inte kasa ur sin plats.
Igår var det sista anmälningsdagen för MyDog-utställningen i Göteborg. Jag hade inte missat det utan tänkt anmäla igår på min APL-plats, då jag hade fått in pengar. Väl vid datorn på morgonen och inne på SKKs hemsida så upptäckte jag till min förskräckelse att jag inte kunde mitt medlemsnummer! NEJ! Stessen och paniken var ett faktum! Jag hade tänkt att ta med hundarnas böcker där registreringsnummer och medlemskapnummer står, men valt att inte ta med dem då det ändå går att söka på hundens kennelnamn.
Anmälan skulle gå ut klockan 12.00 och jag skulle inte komma hem förrän vid 16-tiden. Jag blev så besviken över att jag skulle behöva missa en utställning som jag planerat att genomföra på grund av ett medlemsnummer. Tankeverksamheten sattes på högvarv. Det var tvunget att hitta en lösning. Jag kom på att jag kanske kunde kontakta SKK genom att ringa. Men de öppnade inte sin telefontid förrän klockan 10, det vill säga mer än en timme från där jag befann mig i tid.
Min mailinkorg plogade jag genom efter mail från SKK i hopp om att mitt medlemsnummer skulle stå där, men icke. Däremot hittade jag ett mail jag själv skickat som en anmälan till en utställning. I en bifogad PDF-fil fanns mitt medlemsnummer och jag kunde snabbt anmäla Sally och Tamino. Sen lade sig ett lugn över mig och jag var så glad över att det löst sig.
Nästa helg är det dags för årets sista lydnadstävling. Båda tjejerna är anmälda och båda deras klasser börjar samtidigt. Spännande. Då all min ork och tid lagts på min APL-plats, så har det inte funnits utrymme för någon träning. Framför allt är det mörkret som stoppat mig. Jag har planer på att hitta någon bra lampa som kan lysa upp i trädgården så att det i alla fall går att träna lite under de mörka vintermånaderna hemma.
Tyra fick en träningsrunda idag. Jag har mer börjat förstå hur olik Sally hon är. Tyra har inte alls samma ordförståelse utan verkar mer läsa av handtecken och hur jag rör mig. Apporten är en liten utmaning, då Tyra hellre apporterar den än bara tar emot och håller den en stund. Platsliggningen har hon fått prova på, men hon ligger som på nålar och vid ett tryck på klickern så kom hon flygandes som en pil emot mig. Största utmaningen med Tyra är först att vi båda ska tycka att det är kul att jobba ihop på tävlingsbanorna där Tyra ska kunna slappna med både mina tävlingsnerver och med skrämmande domare, skrivare och tävlingsledare. Vi tar ett litet steg i taget och viktigaste är att vi har kul ihop med det vi gör. Sen får resten komma sen.
Önskar er alla en trevlig andra advent!